Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Alltså jag är inte speciellt kreativ. Eller är jag det? Visserligen

byggde jag upp ett enormt vackert julkort till mamman i torsdags

men ändå, är inte kreativ när man syr om sina egna kläder och annat

jox?

I lördags bjöd jag in F på lunch med 30 minuters tid att hitta på

något trevligt och gott. Som samtidigt också mättar en stor mans

mage. När jag precis skulle börja steka squashen gick elen i köket.

Jag galopperade ut i korridoren och svor som en borstbindare. Jag är lika okreativ som oteknisk och fattade inte ens

hur man fick upp skåpet.

Kort och gott stod jag i min lilla fjantetta med vetskapen om att en hungrig man skulle gödas. Jag fick panik i 5 minuter

ungefär, möjligtvis 6. Efter ett glas vatten toppad med treo satte jag igång riskokaren och stekte squashen där istället.

Smart. Skitsmart.

Jag fixade fluffigt persiskt ris som jag garnerade med smörstekta zereshk och jag strödde stekt squash och kyckling

runt det. Till det en stark vitlöksyoghurt och fjäskchampis. Det blev rätt bra.

Senare på kvällen. Ungefär 1 timme innan jag skulle vara hos M, kom

jag på att det var 1 timme innan jag skulle vara hos M. Jag hade

ingen present och fick panik, i 5 minuter ungefär, möjligvis 6. Så jag

gjorde världens godaste (jo men den är det) chokladglasyr, smetade

på några starka chokladmuffins och dekorerade med glittrigt rosa

strössel. Sen tillverkade jag en muffinsförvaringsbox av en

gammal handmixerlåda.

Såhär blev det.

Nu ska jag tillverka något gott till världens bästa morsa. Så att hon fortsätter att

älska mig lika innerligt som hon redan gör.

Morsan stör sig på min senaste bloggpost. Det gör jag också nu. Hon vill att jag ska uppdatera oftare. Så det gör jag nu.

Varför hon vill läsa om mitt liv har jag inte en blekfet aning om. Vi talas vid minst två gånger om dagen, träffas minst varannan dag och bor på samma gata. För din skull morsan.

Förra helgen partajade jag med gamla Menzies. På söndagen gick jag på konsert med Irans största artist Ebrahim Ebi Hamedi.

Han var grym. Allt var grymt. Parasto är grymmast. Hon blev nertvingad från scenen ungefär hela kvällen. Vakterna slet ner henne från högtalarna och hela tiden hörde jag ” Ebiii Ebiiii” Hon är bäst.

Hejdå nu ska jag fortsätta skämmas till Debatt.

Jag vill.

 Jag vill kunna jaga som min morfar, engelska som min bror, massera som min mamma, persiska som mitt ex, spela musik som min pappa, måla som hans fru, älska djur som min kusin, studera som min moster,  laga mat som Marion, ha en retorik som min mormor, skratta som Amina, spanska som min syster.

Fishoholic.

M spar inte på fiskarna. Hon har tryckt in fem baotaakvarium i hennes och Ls lya. Hon är inte klok. Inte han heller.

Jag blir kissig så fort jag sätter mig i soffan. Och igår när vi åt thai vardagsrummet blev jag lätt sjösjuk. Fiskarna började jaga varandra precis när jag skulle ta en koksmjölkstugga, så jag var tvungen att skjuta upp tuggan och kika lite.

Det är rätt mycket jobb med fiskarna men eftersom M varken tittar på teve eller datornördar sig så har hon tid. Hon är en av få 80 talister som inte fångats i den digitala världen. Det är en av miljoner anledningar att jag gillar henne.

Efter tre och en halvtimme hos henne, idol, superb hemmagjord thaimat, tre olika sorbeter, massor av godis och pringles vinglade jag sockerberusad till bilen och körde hem. På lantmannagatan fick jag ett hysteriskt möte, blinkande och tjoande, så jag stannade för att skälla ut. Det var F som skulle till sin kompis. Han är skitstörig ibland.

Hellre dör jag, än skaffar fiskar.

Jag har slängt ut sängramen i korridoren, sitter i soffan med knäppta händer med hopp om att någon ska tjuva den. ”Mammas pojkar” står på ljudlöst i bakgrunden. Bobbys mamma kan inte svenska, är jag rasist nu? Jag har inga läxor och magen är mättad av min 25 kronors falafel. Inatt ska jag sova i min höga säng och imorgon är det *praise the lord* fredag.

I helgen ska jag på glöggfest hemma hos S. Jag funderar på vad jag ska ta med mig. Choklad? Jag läser också igenom högskole/universitet katalogerna gång på gång. Min justnu favoritlinje ligger i Uppsala. Men jag bor ju här? Min lägenhet och min bil.

M har frågat om jag vill bli gudmor till hennes barn. Det vill jag. Pappa sa ”åh då måste du spendera massa pengar”. Pappa är en snåljåp eller uppväxtiettfattiglandekonomisk som vissa kallar det. Typ samma sak.

K säger att jag måste bära heltäckande vid Ashurafirandet. Han kan shoppa outfit till mig säger han. Det känns nervöst. Jag passar inte i slöja. Inte i pösigt heller för den delen.

Jag har massor av bilder men inget att publicera. Jag lagar inte bloggmat heller längre. Lunchen består av yoggi och igår hörochhäpna käkade jag enchiladas på Ikea. Smakade sådär.

Mors.

I lördags åkte vi upp till Alsike för att fira min morfars födelsedag. Jag kräktes hela vägen upp. X2000 såklart.

I söndags firade vi honom, morfarn alltså. Vi åt tjälknöl , kräftor från kärret och en miljon andra saker.

I måndags åkte vi hem. Jag kräktes inte. X2000 igen.

 

 

Idag är jag febrig. Men ska ändå ut och luncha med M.

Imorgon måste jag till skolan. Lämna in ett arbete om Kinas jordbruk och vara social.

Som ni märker är inte min uppdatering den bästa. Det är för att jag är lat och knappt gör annat än äter.

Födelsedagen.

Har man en blogg ska man blogga. Så det gör jag nu.

Dock utan bilder och dylikt även om jag har massor i lagret. Jag försöker faktiskt lära mig att mobilblogga men det går åt helvete. Den enda fungerande plattform som också fungerar från mobilen just nu är twitter, så det är twitter jag hänger på för tillfället.

Igår för 23 år sedan föddes jag i Göteborg. För fem år sedan firade jag födelsedag i min första lägenhet med vodka och fanta. 11 våningen vid mobilia. 25 kvm och balkong. Och förra året i Stockholm med pojkvän och whiskey. Jag låg i koma på hemvägen och sov 75 % av restiden. Inte likt mig.

Igår firade jag även då med människor jag älskar. Jag åt en god lunch på stranden med mamma, myste med en vän på ett café och sen mötte jag upp förra årets födelsedagsfirarsällskap och fick välja present. Valfri. Rätt sött med tanke på att jag fyllde 23 och inte 3. Och med tanke på att det var vi och inte är.

Kvällen avslutades med en svingod middag på indisk restaurang.

Såhär sitter jag nu. Och har 364 dagar kvar till nästa födelsedag. Jag ska uthärda två dagar till i skolan och sen ska jag ta mina pinaler och bege mig uppåt landet. Det är nämligen så att morfar är skytt som mig, och föddes fem dagar efter mig, 43 år före mig.

Så på söndag är jag i Alsike och firar morfars 70 årsdag. Mormor! nu kommer vi snart.

 

Min förra detta svärmor är lika ung som mormor. Hon befann sig i ett annat land ungefär hela tiden. Jag gav henne fina märkesparfymer och snygga kläder. Inte för att fjäska utan bara så. Tillbaka fick jag ett par fint stickade, vad jag kallade strumpor, men som tydligen var inneskor.

 

Dom är astrånga och jag svettas floder när jag har på mig dem. Trots allt har en vithårig äldre kvinna suttit och stickat söta strumpor, med förhoppningar om giftermål och, självklart, barnbarn. Därför har jag på mig strumporna, förlåt inneskorna, en gång i halvåret.

Jag såg dessa paul frank mjukistofflor och ville spy. Sällan hade jag skådat fulare inneskor och det turkosa hjärtat på var sida clownade till det rejält. Jag sa ingenting utan tänkte mest. Jag vred och vände på dem och konstaterade att Dulces design är Gucci jämfört med dem här.

 

Mina miner missuppfattades nog för tre dagar efter fick jag dem i ett paket. ”Till min babe”

Helt ärligt så vet jag inte om dessa fotmördare kommer från Bangladesh eller Iran. Jag orkar inte ta reda på det heller. När jag luktar på tofflorna känner jag igen lukten. Nyöppnad resväska innehållandes basarprylar och kryddor. Jag får knappt in fötterna i dem, och när jag väl fått det får jag inte ut dom.

 

Skorna har klack och när man bär dem hukar man sig automatiskt och börjar sjunga. Jag sjunger Oresaleka Oremaleka, sången pappa (jag grinar när han sjunger)och resten av Bangladesh sjöng när dom blev fria, andra kanske sjunger något annat. Typ sånt här. 

Sådär. Nu har jag lyckats skriva ett helt inlägg som inneskor.

Jag har bråkat. Därför har jag inte bloggat. Jag har ätit på Ribersborgskallbadhus och sen blivit jagad hela vägen in till stranden. Därför har jag inte bloggat. Igår bråkade jag lite till, så då blev det inget bloggande heller.

 

 

 

 

Jag har även testat blogga från mobilen. Vilket inte gick. Via flickr. Det gick men inte in på bloggen utan in på twitter. Jag är för sjutton född 1986, jag ska kunna exakt alla knappar och inställningar på allt elektroniskt som finns. På en gång och utantill.

I fredags skrev sydsvenskan att twitter inte skulle få sitt rejäla genombrott förrän folk under 25 år börjar anamma det. Kan inte ni bara sällskapa mig på twitter? Så för vi en vidare diskussion där? Just nu skriver jag bara, utan att få någon respons. Signa er nu, så ses vi där. Twitterit.

Mobilblogga




Mobilblogga

Originally uploaded by SaminaLindstrom

Giv mig kultur.

      

Med tanke på min sitargalna pappa och musikintresserade/kultur/indien/afrikagalna mamma borde jag vara rena rama kulturgeniet.

 Jag borde i alla fall kunna lira gitarr utan problem och böja ihop några skulpturer.

 Det enda jag har fått av dem i kulturväg är långa pianofingrar (som bara spelar kallejohansson men helst vill spela The Sacrifice) och ett rätt formbart gummiansikte som passar bra i skådespeleri.

Jag har försökt lite. Jag har målat nakna kvinnor och satt upp på vägen. En är gravid med ett regnbågsbarn och en annan går ner i vattnet för att dränka sig, med en kattbjällra i handen.

 Båda är nertagna på befallning av pappa och ex.

 Så att jag nu sitter och väljer att tjollra ner bröst på ett granatäpple härstammar från mina hippieföräldrar. Men att jag ska ge bort den i åka-tillbaka-till-usa present det vetifan vad det härstammar ifrån. En frisjäl långt bak i Ul Alam släkten? Farfar kanske?

Flaki med åkerbär? Ge mig recept.

jjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjjj

Tisdag 17/11 kl. 18.00

KULTURPLATS LAGRET, Kulturhuset Mazetti, Friisgatan 15 B

WORKSHOP: AFRO HIP HOP

 

FRI ENTRÈ

Workshop med Eric Zongo och Charles Diendere. Finns det något som kan kallas afrikansk hip hop?

Har afro hip hop hittat ett eget uttryck? Eller har hip hopen hittat sina rötter?

Eric Zongo och Charles Diendere visar afrikanska musikvideor från bl a Burkina Faso och håller i

workshopen som ska ge grundläggande kännedom i afrikansk hip hop dans. Eric Zongo är utbildad

dansare och skådespelare och Charles Diendre är musiker. Båda lever i Burkina Faso men verkar bl a i

Frankrike som workshop-ledare. Vi har fått möjligheten att bjuda in dem till Sverige!

Onsdag 18/11 kl. 18.30

BIOGRAF PANORA, S:t Gertrudsgatan 4, Malmö

JUPITER’S DANCE

Renaud Barret & Florent de La Tullaye | Frankrike 2006 | 73 min |

Eng text | Malmöpremiär

En fantastisk musikalisk resa genom Kinshasas getton. Kinshasa

med sju miljoner invånare är en förfallen huvudstad i ett land på

drift: Demokratiska Republiken Kongo. Ett politiskt huvudbry och

samtidigt en outtömlig källa till kreativitet.

Kinshasa var mellan 50- och 80-talen Afrikas musikaliska

huvudstad, en smältdegel av alla etniska grupper. Musikerna förde

med sig sina traditionella melodier som blandades med

Latinamerikanska rytmer importerade av Portugisiska kolonialister.

Det var uppkomsten till Zairian Rumba, Soukouss och sedan

Ndombolo. Stjärnorna var Grand Kallé med sin ”Independence

Cha-Cha”, Tabuley Rochereau, T.P. OK Jazz de Franco,

Zaïko Langa Langa, följd av Papa Wemba och Koffi Olomide…

Kinshasas sound inspirerade hela Afrika och spred sig över världen.

Banden frodades och musikerna kunde leva på sin konstart.

Idag har dessa strukturer kollapsat och den gyllene tidsåldern är ett minne blott.

I samarbete med Africa Flash

Arrangör: SENSURROUND – Malmö & Lund International Music Film Festival 16 – 22/11 2009

i samarbete med Kulturplats Lagret, Africa Flash & ARF – Film och kultur för mänskliga rättigheter.

www.sensurround.se

SENSURROUND – Malmö & Lund International Music Film Festival 16-22/11 2009

på Inkonst, Spegeln, Panora & Lagret i Malmö och Kino i Lund. 66 föreställningar med över 60

filmer varav de flesta har Sverigepremiär, två filmvisningar med livemusik, tre fester varav två

med livekonserter, åtta seminarier/work-in-progress/workshops, tre utställningar och

regissörsbesök.

Hela programmet kommer att finnas på: www.sensurround.se & www.panora.nu

Biljettpris: 50 kr

Medlemskort: 30 kr (Obligatoriskt, och gäller för hela festivalen i Malmö & Lund)

PB160054Måndag. Helgen är över. Jag har ätit chelo kebab kobide (nr 2) i tre dagar och min dunjacka luktar kolgrill. Jag och Amina avverkade nästan en hel 75 kronors lösgodispåse igår och jag mår illa, jaaaag måååår illaaaa!

 

 

 

 

Den här veckan är det bara plugg och frukt som gäller. Inte en enda köttbit ska ner i strupen. Det borde gå alldeles utmärkt eftersom jag är fostrad vegetarian men fan också jag går suktar efter ett grillspett hela tiden. Och jag vet att mamma har en stor kokande köttgryta på spisen ikväll. Vad är det som händer med mig? Kött och skola?

PB140040Varje gång jag träffar Roza pratar vi alltid om, förutom vad våra barn ska heta, hur extremt hungrig man var som liten. Speciellt vid alla Aq-va-kul (trodde att Aq-va stod för Ack va väldigt länge) besök och hur man aldrig hade råd att köpa någonting. Inte konstigt att man vägde 25 kg i flera år efter att första flickorna i klassen utvecklat former.

 

Idag var samma sak. Jag satt med en urtråkig företagsekonomiläxa och blev sådär extremt hungrig. Hela min kyl är full med mat men jag ville bli serverad. Ingen nappade på mitt förslag att ta en lunch ute och hungern skulle snart nå sin boiling point.

Jag smackade med läpparna och funderade på vad jag var sugen på. CHOKLAD! Jag rotade igenom gottiskorgen men hittade bara lakrits, söt sådan UUÄÄK!

Eftersom jag fattas ugn var inte kladdkaka aktuellt. Vad mer kunde jag i huvet utantill? Jag blandade svinstarkt kaffe med för mycket kakao, för lite socker och mängder med rumstempererat smör. Jag rullade bollar i krossade feta valnötter och åt dom varma. En snorunge hade kräkts efter första tuggan och N i min klass hade dött av valnötterna.

Jag däremot överlevde detta barnförbjudna barngodis.

frukostFinns det något skönare än att vakna upp en stilla lördagsmorgon, inte behöva slänga på sig kläder och linser utan bara hoppa i morgonrocken och tillverka veckans största frukost? Nej inte för mig. Tyvärr vaknar jag extremt tidigt hela tiden, varje dag, och kanal 5 gör det inte enklare genom att visa ett dubbelavsnitt av Vänner lördagsmorgnar 07.20. Det är skönt att vara singel.

En polsk kille jag träffade vaknade apsent och ville äta frukost ute. Jag mådde skitdåligt, hellre ingen frukost alls än frukost ute. När vi väl åt frukost (sniadanje?) var det bara korv, korv och ännu kraftigare korv.

 

En annan hade sin pappas café precis under lägenheten. Där hämtade han upp färska baguetter ”svenskaaaaah” men som jag anser hade för stor persiskprägel för att kallas svenskaaaah. Förresten var jag aldrig hungrig när jag vaknade hos honom, klockan var alltid fyra eller mer.

PB140046

 

Den senaste fnös åt min morgonaptit och menade på att jag var tvungen att äta nyttigt. Nyttigt i hans fall innebär havregryn med pyttelite yoghurt ungefär som svintorr gröt. Hade jag riktigt tur fick jag en grov baguette med hästkött, utan smör eller olivolja. Han hade även världens sämsta morgonhumör som fick mig att att ibland gå in på toaletten och slå huvudet i toadörren. Nej men nästan.

Tacka fan vet jag att vakna upp själv. Inget gulligullsnack eller ofräsha munnar som kommer för nära. Min egen frukost, det jag vill äta. Allt det här satt jag och funderade på medan jag åt frukost imorse. Kolsvart te, vitlöksskinka, flädersaft, grönsaker och som avslutning, noon barbari blandat med mango chutney och creme fraiche , samt ett granatäpple. Granatäpplet får i övrigt fart på magen. Det är viktigt att sköta magen på morgonen som mormor säger.

If I were a boy.

samDet finns en man, jag i smyg tror, har en hemlig dröm om att bli fotograf. Det har känts som det senaste åren då jag hört klickljud och fått en kamera uppstryckt i fejan, konstant. Igår klippte en extremtlånghårig kvinna av mig håret. Jag har kort på ena sidan och långt på andra och kan inte på något som helst sätt få upp det i en toffs. Vi får se hur länge jag står ut. Fotografen var glad i alla fall.

Bangla pack.

bloggtagIgår på väg hem från skolan ringde en otroligt glad mamma och ville bjuda på middag. Jag och Simon fick välja ställe.

Vi tittade på varandra, Simon sa ”Nowrooz?” Jag sa ”indiskt?” Det blev indiskt.

Två stycken ytterst politisk inkorrekta king prawn karahi och en tandoori chicken Sizzla vars namn påminde mig om hur mycket den jamaicanska dancehall artisten Sizzla har förgyllt mina sena nätter.

DSC00299

Det är något speciellt med att se en hungriga lillebror bli serverad minst 300 gram kött. Dessutom på en platta som fortfarande sprakar och steker vid servering. Han ler, jag ler. Man blir lycklig.

Vi hedrade vårt bengaliska blod och mammas ca från och till tio år i Bangladesh genom att beställa in en stor kraftig flaska bengaliskt öl.  Jag dricker inte öl men fick höra att den var mycket god. Prova.

PB100015Jag är hemma redan kl halv 3 på eftermiddagarna vilket ger mig en stor möjlighet att lägga ner tid på det jag äter. Exempel på det här är dagens mellanmål som bestod av följande: Kokt potatis, sej(fisken)gryta med purjo, massvis med dill, räkor, brysselkål. Jag höll på att svimma av trötthet (var uppe i ottan) och hunger så jag åt fjuttärtorna frysta.

Problemet var brysselkålen som trots blivit kokta i saltvatten och många skvättar smör helt enkelt vägrade gå ner. Brysselkål är nog inte min grej.

Äldre inlägg »